Jag vet inte hur många gånger jag sagt det här i mitt liv, men jag ska verkligen börja ta tag i träningen nu. Jag mår riktigt dåligt av att jag inte längre kan ha min storlek i jeans. Jag känner mig inte bekväm i knappt några av mina tröjor längre. Jag känner mig stor och klumpig. Och ful. Ja, jag vet att alla är fina som dem är, det håller jag absolut med om. Jag kan säga det till alla och mena det, men jag kan inte se mig själv i spegeln och säga "Vad fin du är, Isabelle!" Det går inte, för jag tycker inte det. Jag är inte för alla skönhetsideal som det hetsas om i media och heller inga dieter. Jag vill träna för att må bra och vara nöjd med mig själv. Leva ett hälsosamt liv! Jag känner även att jag måste börja träna för att stärka upp min rygg igen eftersom jag har skolios. Sedan vi flyttade från Göteborg och därmed slutade gymma så har min rygg blivit sämre igen. 

Så, idag köpte jag en bok som heter "Träningen som blir av" som jag länge velat ha och jag som har praktik på en bokhandel får ju se en hel massa böcker varje måndag och tisdag som jag är där. Och så i måndags fick jag syn på den här boken i hyllan men kände att jag nog väntar lite, men idag blev begäret för stort och jag var bara tvungen att gå in och köpa den. Jag tänkte kolla lite mer ingående i den snart och sedan göra ett träningsschema på datorn. Och så har jag ett speciellt träningsschema från sjukgymnast för ryggen som jag ska räkna med vissa dagar. 

På fredag får Mathias en ny cykel och då ska vi börja cykla tillsammans och det är ju en väldigt bra träningsform. Jag vill också ha en ny cykel med den kostar en del så det får vänta en stund. 

 

När vi ändå talar om träning så kan jag ju passa på att berätta att jag häromdagen fick fnatt och fick för mig att jag vill göra en tjejklassiker. Däremot vill jag inte göra simningen så den hoppar jag över, så det blir inte riktigt en hel tjejklassiker. Men resten vill jag göra: springa (tjejmilen 1 mil), skidor (tjejvasan 3 mil) och cykla (tjejvättern 10 mil). Det hade varit så himla häftigt att klara av det. Men självklart krävs det träning, en massa träning innan. Allt blir nog inte till en början under samma år till och börja med, men det gör ju inget. Huvudsaken är ju att jag klarar det någon gång. 

 

Jag har en tendens att gå in för hårt med träningen. När jag väl tar tag i det så kör jag all in och lite till. Det går ett tag och så slutar jag för jag blir för utmattad. Fast nu ska jag försöka tänka så här i början: Det är bättre att jag gör någonting än ingenting. Jag behöver ju inte stressa för då blir det inte roligt och då tröttnar jag! 

 

Så från och med nu så ska jag försöka fylla ut träningskategorin igen ;) Så ni får följa min resa mot en tredjedel av en tjejklassiker!