Jag vet att jag skrev sist att det skulle komma ett inlägg om träning dagen efter senast inlägget, men så blev det inte. Det kom lite emellan, så det inlägget kommer någon annan gång, men jag vet inte när. 

 

Igår var jag på skolan på ett möte om skolstarten nästa vecka. Det var rätt jobbigt att komma till skolan när jag egentligen inte behövde. Efter det som hänt så kom alla minnen rakt emot mig. Men jag gick dit för mitt eget bästa, och efteråt var det en klump i magen som släppte. Något som jag inte berättat här på bloggen är vad alla möten jag gått på har handlat om och varför jag gått på dom. Jag har under en längre tid (ca 1 år) mått väldigt dåligt psykiskt, pga skolan. Jag har inte trivts i min klass och det har varit lättare för mig att stanna hemma om dagarna istället för att gå till skolan. I alla fall har det känts så för stunden. Men för varje dag jag stannade hemma, ju fler lektioner missade jag och det resulterade i dåliga betyg i väldigt många ämnen. Jag har hoppat emellan så många alternativ för att lösa detta. T.ex. byta skola till Västervik. Eftersom jag gick de sista åren på grundskola där så känner jag mycket folk där, vilket ju är en fördel när man kommer till en ny skola. Det är ju alltid tryggt att känna någon dit man kommer som ny. Men samtidigt vill jag inte gå där, pga att jag inte tycker om den skolan av någon anledning. Och så skulle det bli så krångligt med Mathias utbildning som pågick då, med flytt osv. Så då bestämde jag mig för att byta linje helt och söka om hela gymnasiet. Då tänkte jag också först på Västervik, men jag vill inte se alla i min ålder ta studenten 2 år innan mig, då jag skulle sluta ettan när de tar studenten. Så det blev inte så, men jag sökte däremot om till annat program fast på samma skola som jag går på nu. Fick för några veckor sedan reda på att jag kommit in. Men jag tackade nej till platsen, då det redan har uppkommit en lösning. Faktiskt för ett tag sedan. Jag fick erbjudandet av vår rektor i maj, att gå vidare precis som jag ska, alltså börja trean i höst och ta studenten i sommar. MEN eftersom jag ligger efter med så mycket så skulle jag inte kunna vara borta från skolan någon dag. Och även att jag skulle vara i skolan varje dag och kämpa på som bara den, så skulle jag ändå ha massvis med hemarbete också för att klara av allt från tvåan OCH allt som tillkommer i trean, på sista året. Alternativ två var att gå om tvåan och då byta klass. Då har jag chansen att göra om allt och fokusera på det och få en nystart med ny klass osv. Det var ett väldigt svårt val, alla möjliga tankar flög genom huvudet på mig. Jag hade ungefär en vecka på mig att bestämma vad jag ville, så det gällde att tänka snabbt och smart. Tillslut bestämde jag, för mitt eget bästa, att gå om tvåan. Jag kommer att se min gamla klass ta studenten ett år innan mig, men vad fan... Huvudsaken är att jag får en utbildning, förr eller senare. Dom kan gott få ha sin stora dag för sig själva. En dag kommer jag också ha min stora dag och då ska jag ha det jävligt roligt! Det spelar ingen roll om det skulle inträffa ett, fem, tio år senare. En dag kommer även min dag och då ska jag visa alla att jag är starkare nu! 

Nästa onsdag kliver jag in i ett nytt kapitel av mitt liv och ingen ska få stoppa mig nu...