sitter i sängen och klagar över värmen -.- ingenting jag gör ofta, för jag älskar sommaren och det är ingen sommar utan värme. men idag är det så otroligt varmt så jag tror jag dööööör! okejdå, inte dör, men näst intill.
idag har jag suttit inne hela dagen, förutom när jag var på affären med mormor.
det är först nu när jag inte bor i överum längre, som jag inser hur öde det är i överum. och jag kan nog nästan slå vad om att det inte finns ett enda ställe på denna jord som ens kan komma i närheten av denna tystnad och stillhet som befinner sig i denna håla.
jag har varit i affären idag, men har ändå inte sett en enda människa knappt. det känns skumt.
vårat hus i motala ligger lite...åt sidan eller vad man ska kalla det. liksom det kommer inte så mycket folk och det e inget skrik och inget oljud, oftast ;) men ändå kommer det typ iaf 15 personer förbi där som jag ser, ÄVEN att jag typ bara sitter inne. i överum är jag ju iaf ute ibland, men ser inte alls mycket folk, hm.
men att det är en liten håla, är väl den enkla förklaringen till det ;)
fast jag har också insett att överum är faktiskt inte så dumt, trots att det inte rör sig ngt på gatorna knappt ;)
men det är väl så att det är först när man förlorat ngt, som man inser vad man hade?! ♥

nu ska jag äta ngt, hörs senare :)