Det tog emot idag ska jag erkänna. Den här dagen har verkligen inte stått på min sida. 

Vi tar det från början: 

Imorse råkade jag dra ut hela fryslådan så allt föll i golvet. När jag skulle fylla på oboypaketet från påsen så häller jag ut hälften på köksbordet. Dagen i skolan har varit en riktigt pain in my ass. Kl 16 stod jag utanför ytterdörren och kände hur skönt det skulle bli att äntligen komma hem och slänga sig i soffan och kolla på en film, ja vad kunde gå fel nu? Jo att jag gräver i väskan och upptäcker att min hemnyckel ligger i en av mina jackor INNANFÖR dörren. Precis, jag glömde min nyckel imorse när jag gick utanför dörren för det var Mathias som låste så jag tänkte inte riktigt så långt. Har nog aldrig hänt förut tror jag... 

Mormor var inte hemma, mamma var inte hemma. Min syster har precis flyttat till en lägenhet i närheten (dock på andra sidan världens största och jobbigaste kulle men ändå) men hon var säkert med mamma så hon är säkert inte hemma. Ja med min otur idag så hade ju inte det varit helt omöjligt. Men hör och häpna, första medgången idag. Hon var hemma! Räddaren i nöden! 

Kl 18 var det inte helt lockande att dra på sig träningskläderna (som jag fick låna av Emelie eftersom jag inte kom åt mina egna) och gå ut och gå. Men min älskade mormor går inte på några ursäkter så jag mötte henne och vi gick lite mer än 2 km idag. Det räckte för mig idag. Bättre något än inget! 

Jag är helt utmattad av alla motgångar idag så snart ska jag sova och hoppas innerligt på en bättre dag imorgon!