Fredagen den 12 september åkte jag till mamma och min lillebror. Jag kände att jag behövde åka dit i ett par dagar och bara vara. Jag åkte ensam pga att vi inte hade råd att åka både jag och Mathias. Det är ju faktiskt bra för ett förhållande att vara ifrån varandra ibland, så vi fick se det så. Jag var väldigt nervös eftersom jag inte vill vara ensam, men det skulle jag vara i mer än fyra timmar. I en full buss. Med massa främmande människor. Men allt gick bra, med undantag för en försening på nästan en kvart så jag fick springa till nästa buss som var på håret att jag höll på att missa. I så fall hade jag fått vänta nästan en timme på nästa buss. Ensam... Men så blev det ju inte och det var väldigt tur! 

Det var en bra vecka. Vi gjorde inte så mycket egentligen, vi umgicks och bara hade det bra. Jag behövde verkligen dem dagarna där. På onsdagen åkte jag tillbaka till Göteborg med tårar i ögonen. Mamma var på jobbet när jag åkte och vi hann bara med ett kort ''hej då'' på morgonen innan hon åkte till jobbet. Min lillebror hade skadat foten på idrotten dagen innan så han var hemma från skolan på onsdagen så honom hann jag umgås med på dagen innan jag åkte. Det var så jobbigt att åka därifrån. 

 

Lördagen den 20 september kom pappa till Göteborg och vi gick på stan i flera timmar. Gick i affärer, åt mat, fikade, pratade... Hittade massa intressanta affärer som jag absolut skulle gå in i igen. När jag skulle åka hem så skulle Mathias komma med bussen till stan och möta mig, för jag visste varken vilken buss jag skulle ta, vart jag skulle gå på eller vart jag skulle gå av. Jag ringde honom innan men då gick bussen precis så han hann inte åka med den och det var ett tag tills nästa buss gick, då bestämde vi att jag skulle åka själv och han förklarade när jag skulle trycka på stopp och gå av. Jag och pappa gick runt och letade efter rätt busshållsplats där jag skulle gå på, det tog ett tag kan jag säga och vi frågade folk vart vi skulle men ingen visste riktigt. Tillslut hittade vi rätt, bussen kom, jag gick på, jag gick av och där stod Mathias och väntade på mig. Jag var så rädd hela vägen, men det gick bra. Var nöjd när jag gick av bussen och insåg att jag faktiskt klarade det. 

När jag kom hem så kände jag mig alldeles orkeslös, så jag somnade tiden den kvällen. Jag misstänkte att det var för att jag hade gått så länge. Men icke, jag blev sjuk. Och inte lite sjuk heller, jag är fortfarande förkyld men annars har det gått över. Hela veckan har jag gått runt här som en zombie. 

 

I helgen har jag och Mathias varit ensamma. Hans föräldrar har varit i Stockholm och sprungit Lidingöloppet. 

Vi har ätit tacos, varit på stan, haft fredagsmys och tittat på Idol och haft det jättebra. 

Idag åkte vi in till stan för jag skulle visa honom alla affärer som jag upptäckte när jag var där med pappa, men jag hittade bara en affär av alla jag letade efter. Tillslut gav vi upp letandet och gick på byxjakt till Mathias, men hittade bara svindyra, så det var inte värt det trots att han verkligen behöver. Vi får leta vidare någon annanstans. En av anledningarna till att vi från första början bestämde oss att åka in dit var för att jag skulle till en affär som jag helt och hållet glömde bort att jag skulle till, det kom jag på när vi redan var hemma igen. Typiskt! 

 

Ikväll ska jag göra ingenting, bara ta det lugnt. Har haft en konstig värk i magen i ett par dagar som jag tror beror på oro, så det är väl det bästa att bara ta det så lugnt det går. 

I morgon tror jag att jag ska dra med mig M till Honeycomb som jag trånat efter så länge men aldrig tagit mig till att gå dit och smaka. Någon som varit där? 

 

Om jag orkar så lägger jag upp ett par recept ikväll, annars gör jag det i morgon. Om jag inte redan lagt upp det tidigare, men det tror jag inte. Kollar det först. Håll utkik!