Jag har varit så fruktansvärt orkeslös nu i över en vecka. Jag har i princip bara legat i sängen eller soffan och sovit eller tittat på tv/film. Och ätit då och då. 

Nu känner jag mig något bättre och klarar i alla fall att göra något. Torsdag idag och det innebär för mig en kort skoldag, närmare bestämt en och en halv timme, så det var helt okej när man inte känner sig tipptopp. I morgon är det sista skoldagen innan 5 veckors ''ledigt''. Ja, ledigt från skolan i alla fall. Två veckors praktik väntar efter helgen, sedan en veckas lov, och därefter 2 veckors praktik igen. Praktiken kommer bli en utmaning för mig, men jag ska göra mitt bästa. 

 

 

Jag är så himla glad att jag har en sambo som lägger hela sin själ på att jag ska må bra och vara glad. Han har pysslat om mig hela tiden, lagat mat, handlat, kramat om, pussat på och bara varit här för mig. Han har stöttat och torkat mina tårar, sett till att jag fått i mig tillräckligt med mat och vätska. Han har varit helt underbar. Och han ÄR helt underbar och fantastisk! Jag älskar min Mathias till månen och tillbaka oändligt många gånger om, han är mitt ljus, mitt allt, min värld. Han ger mig styrka att resa mig upp när jag inte orkar, han går med mig genom utmaningar jag inte trodde jag kunde klara av och han får mig att känna mig viktig. 

Jag är så otroligt glad att jag träffade Mathias - han gör mig så lycklig! ♥