jag sitter i sängen och snorar. helt sjukt. nyser och håller på också. det är jobbigt.
men...
sen i torsdags har jag haft min uuuunderbara älskling hos mig, och ni anar inte hur mycket det tog emot att åka till skolan i fredags då jag visste att han var hemma hos mig och väntade på att jag skulle sluta.
det har varit skönt att ha honom hos mig sen i torsdags då det i stort sätt bara blir lördagen tillsammans när han kommer på fredagskvällar.
vi har haft en underbar helg tillsammans och jag kan inte ens vänta till torsdag då han kommer hit igen! efter det kommer vi inte träffas på två veckor ungefär vilket känns surt som fan. Meeen, då flyttar jag antagligen så jag kanske kan få dit någon annan som kan hålla mig sällskap, men å andra sidan - hur lätt är det liksom? - inte så lätt skulle jag gissa :(
för ungefär två och en halv timme sen åkte min älskling med tåget hem igen. och jag saknade honom redan när han släppte min hand och vi sa hejdå. och det krävs bara sekunder så gör det så fruktansvärt ont i hela mig av saknaden!
och känslan jag har i kroppen när han ligger (står, sitter) och håller om mig, är så underbar så den går inte att beskriva. att somna i hans famn är så fantastiskt. när jag är i hans närhet så känner jag mig en en prinsessa som har sin prins i ett paradis! ♥
när jag säger att jag älskar dig, att jag inte kan leva utan dig, att du är mitt allt, att du är allt jag önskar mig och att du är den enda jag vill vara med och att du är den underbaraste, finaste, gulligaste och bästa i världen så kommer det direkt från mitt hjärta och jag menar det verkligen! ♥